Jag ligger här i min säng och tycker synd om mig själv. Har nämligen blivit smittad av min käre rumskamrat av den eländiga smittan dunderförkylning. Jag tackar och bugar.
Ååååh det är så synd om mig! Eftersom alla andra verkar upptagna med att vara sjuka själva eller av sitt liv så får jag helt enkelt stå för min egen självömkan. Buhäää buhäää!
Tänker dock bara tycka synd om mig själv några timmar till, sen går jag hem till Stina för att kolla på melodifestivalen.
Sandra fick besök av ett blombud idag, fiiina blommor utav sin karl.
Jag undrar...var är mina blommor? Jag vill också ha...eller nej jag vill ha medlidande för jag sjuk.
Måste ringa mamma och få empati...hejdå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar